Att bryta oljeberoendet och minska växthuseffekten är inte bara en utmanig för Sverige utan för hela jorden. Runt om i världen men inte minst här hemma, lyfts etanolproduktion fram som ett miljövänligt förnybart alternativ som ska ersätta oljan som drivmedel. Men storskalig produktion av etanol kommer att driva upp priset på livsmedel vilket för de fattiga är lika med svällt.
Vi ska ta klimathotet på allvar och verkligheten att oljan så småningom tar slut, men i det läget är det viktigt att satsa rätt så att inga andra effekter förvärrar för mänskligheten på den här planeten.
Tre biodrivmedel säljs i Sverige; etanol, biogas och RME (rapsmetylester). Etanolen kan tillverkas av spannmål som vete korn också av majs och soja, men 80 % av all etanol tillverkas av sockerrör från i första hand Brasilien.
Etanol säljs som E 85. (15 % bensin och 85 % etanol) eller låg inblandas i all bensin.
Biogas framställs genom att förgasa gödsel, växtmaterial och hushållsavfall. RME göres av rapsfrö och låg inblandas i diesel
Stora satsningar i Sverige
Här i Sverige satsas det stort på etanoltillverkning av vete. I Norrköping bygges nu en fabrik som tillsammans med den som nu är i drift ska producera 205 milj. liter etanol. Till det går det åt 540 000 ton säd, dubbelt så mycket som hela Östergötlands brödsädsproduktion. Totalt finns planer på energiproduktion i lantbruket i Sverige för 1.8 milj. ton brödsäd, dessutom tillkommer planerad produktion av RME av raps långt utöver vad svenska lantbruket kan producera. Det innebär nära 1/3 av hela Sveriges areal som är 2,8 milj. hektar producerar energi. Fritidshästar disponerar 500 000 ha åkermark Vad blir över för livsmedel sen kor och grisar fått sitt?
Vi har inget lager eller överskott att ta av. I fjol var vi netto importörer av brödsäd och importen av olika fodermedel är stor. Detta innebär att vi i Sverige, med de säkraste möjligheter att odla, måste importera från världsmarknaden.
Inga spannmålslager varken i EU eller globalt.
Tidigare har de funnits stora lagerreserver, inom EU, av både säd, kött och smör, men den jordbrukspolitik som förts de senare åren, med ersättning utan att odla, har varit så effektiv att överskottet har försvunnit. Spannmål har också sålts ut på världsmarknaden för att dämpa prisstegringar. Lägre produktion på gr a extrema väderleksförhållanden som skyfall eller torka, men också högre pris på konstgödning och markens minskade produktionsförmåga av kemiintensiv brukning har påverkat.
Globalt så ökar konsumtionen med 17 % per år och produktionen sjunker och lagerreserverna minskar ständigt från 450 milj. ton år 2000 till 250 milj. ton 2006.
Etanolfeber i Amerika
Bush vill att kongressen ska snabba på lagstiftningen så att det blir möjligt att ta fram 132 miljarder liter alternativa bränslen till 2017 av 320 miljoner ton majs. Redan nu använder USA hälften av all åkermark till etanol Priset på majs har mer än fördubblats.
I Mexiko förekommer hungerkravaller, befolkningen demonstrerar mot höga priser på majs och vete, att deras brödsäd säljes till USA som betalar skyhöga priser för att hålla sina bilar med drivmedel.
Etanol av sockerrör från Brasilien.
Största delen av etanolen som säljs i Sverige kommer från sockerrörsodlingar i Brasilien. Där skördas 70 % av sockerrören för hand av fattiga arbetare i slavliknande förhållanden. På natten före skörden bränns fältet för att höja sockerhalten och få bort bladverket. Där i den svarta askan och brännheta solen, går arbetare och hugger ned de grova rören, usla löner och hårda arbetsvillkor pressar arbetarna till det yttersta. Efter 15 år är kroppen sönderkörd av hårt arbete. Förra året dog 20 arbetare under skörden. Fattigdom och självmord i Brasilien- det är priset för vår billiga etanol
Den utökade monokulturen av sockerrör -som etanol produktionen förutsätter – utarmar jorden. Den röda järnhaltiga jorden är näringsfattiga och kräver konstgödsel och pesticider som ger koldioxidutsläpp vid produktionen och vid bränningen av marken. Där det förut fanns koldioxidslukande regnskog odlas nu sockerrör. Detta är den största dårskap, att sarga världens lungor är som att såga av den gren man sitter på.
Det är en myt att etanolen är ”miljövänlig” och koldioxidneutral.
Miljöeffekten av spannmåls etanol.
Etanol av brödsäd kräver stort input av fossil energi. Många beräkningar sträcker sig inte längre än till själva tillverkningsprocessen, då blir de inte relevanta, eftersom det inte finns ett redan befintligt lager att ta av utan hela kedjan från tillverkning av jordbruksmaskiner, konstgödning, bekämpningsmedel, torkning av säd och transporter måste vi räkna in. Då blir input och output i bästa fall detsamma visar 7 av 10 stora undersökningar.
Världens ledande affärstidning Financial Times skrev i huvudledaren den 2 juni att etanol är bara marginellt bättre ur miljösynpunkt.
En effekt blir också, som lantmännen skriver, ”höjd intensitet i odlingarna ska tillfredställa behovet av säd”, det innebär mer miljöpåverkan. Särskilt vid tillverkning av konstgödsel sker stora utsläpp av växthusgaser, och lustgas från jorden när den starkt kvävegödslas. Lustgas N2Oär en växthusgas som är 300 ggr. starkare än koldioxid i sin påverkan av atmosfären. Det svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser motsvarar 13 till 14 % av det totala utsläppet i landet.
Agroetanol och Lantmännen har utlyst en tävling med 130 000 kr i potten, där lantbrukare tävlar om att kunna få högsta skörd per hektar, vilket innebär att gödsla med så mycket kvävegödsel som möjligt utan att vete viker sig, varvid skörden spolieras. I så täta kraftiga bestånd frodas mögel, svampar och andra sjukdomar på strået som måste bekämpas med allt kraftigare medel. I denna absurda tävling deltar också Jordbruksministern! Förloraren i tävlingen blir utan tvivel miljön, genom ökade utsläpp av nitrat och bekämpningsmedel i grundvatten, dricksvatten och havet.
Biogas som drivmedel
Regeringens satsning på fler tankställen för biogas är bra. Framställning av gas från biologiskt material har ingen negativ effekt på livsmedelsförsörjningen eller miljön.
I Sverige lever vi i ett överflöd samhälle enligt undersökningar kastas var fjärde matkasse. Sopberget ökar, avfallet är ett ökande problem. Avfallet från hushåll är en resurs som måste utnyttjas effektivt. Omkr. 70 % av hushållsavfallet är komposterbart det ska inte eldas upp.
I Sverige har biogasproduktion traditionellt sett betraktats som en värdefull resurs på grund av att det tar hand om vårt avfall på ett sätt som samtidigt skapar ett mervärde i form av en förnyelsebar och miljövänlig energi. Biogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet, det enda bränsle som hamnar i högsta miljöklass enligt statliga alternativbränsleutredningen.
Antalet gasbilar är cirka 8 000. Biogas, (Gröngas) från jordbruket, är det biobränsle som kräver minst odlingsareal i förhållande till resulterande energimängd enligt en artikel i Der Spiegel 16/2006, och enligt regeringen (2005-10-07) skulle Sverige kunna producera biogas för cirka 80 000 fordon år 2010, men möjligheterna att framställa gas är säkerligen mycket större än så.
Gasbilar har i princip vanliga bensinmotorer som kompletterats med ett separat bränslesystem för gasen. Speciella tryckbehållare används där gasen komprimeras till maximalt 200 atmosfärers tryck. Prismässig har biogas sin egen prisnivå som ligger 25% under bensinpriset.
Oetiskt och omoraliskt
Vi vet att oljan kommer att ta slut och att vi behöver förnyelsebar energi för att samhället ska fungera. Men vi måste naviga rätt mot framtiden. Man måste noga skilja på verkliga miljöargument och protektionistiska intressen.
Vi måste se till de moraliska aspekterna på tillverkning av etanol. Våga gå mot ”strömmen”. Vara realistiska. Det har redan signalerats från Agroetanol att priset på vete har stigit så att fabriksbygget i Norrköping kommer att stoppas.
Det är helt förkastligt att låta etanolslavarna i Brasilien var de som ska rädda miljösamvetet hos västvärldens medborgare. Inte heller uppehålla våra samhällen med de fattigas brödföda. Ur denna aspekt kan det aldrig bli en mänsklig rättighet att köra med stadsjeep.
Även etanolproduktionen kan förbättras och bli ”grön”. Men för detta krävs en omfördelning av resurser.
Idag konsumerar västvärlden ca 50kg raffinerat socker per person och år. Om västvärlden halverade sin konsumtion av raffinerat socker och istället använde råvaran för etanolframställning, skulle koldioxidutsläppen från raffinering minska. Dessutom skulle man årligen kunna producera ca 40 miljoner m3 etanol av råvaran, dvs nästan lika mycket som den årliga världsproduktionen av etanol idag. Observera att detta är möjligt utan att ny åkerareal tas i anspråk. Det handlar bara om en omfördelning av resurser.
Restprodukter från etanoltillverkningen kan med fördel användas för biogasproduktion motsvarande 800 miljoner m3/år (lågt räknat) samt ge 14 miljoner ton rent biogödsel. Så är kretsloppet slutet.
Om anläggningen dessutom använder sol- och vindenergi för processen, vilket är tekniskt möjligt med befintlig teknik, så har vi slutligen ett klimatneutralt bränsle för t.ex. ca 20-30 miljoner bilar.
Etanolproduktion är en felsatsning. Ansvarig minister är Maud Olofsson. Hennes miljöbilspremie på 10000:- kr för E-85 bilar är något av det mest idiotiska beslut som tagits. För varje månad som går kommer det att visa sig att satsningen är mer och mer idiotisk! Handen på hjärtat – vad kan man begära av en ”bondmora” från Norrland? Hon är Näringsminister och dessutom har hon ytterligare två andra jobb, vi kan inte kräva av henne att hon ska ha tid över och läsa om framtidsstudier och hållbar utveckling. Kan hon verkligen sitta kvar efter? När man hör henne får man närmast uppfattningen att hon upptäckt hjulet en gång till.
Artikeln innehåller en rad faktafel och myter (spridda av bla oljebolagen) om etanolen.
Påståendet att användadet av etanol inte skulle ge någon miljövinst är en felaktig myt som till största del bygger på studier publicerade av David Pimentel, prof vid Cornell University. Dessa studier har aggressivt spridits av API (American Petroleum Institute). Pimentel är i stort sett ensam om dessa påståenden och många bedömare menar att hans studier inte bara sprids utan även är sponsrade av API.
Den absolut största studien av EROEI (sambandet energi input-ouput) av Isaias de Carvalho Macedo, Universidad de Campinas, Brasil, visar på förhållandet 1 till 8. Man får alltså ut 8 ggr så mycket energi ur enanol som det kostar att framställa den.
I USA använder man i stort sett bara majs för etanoltillverkning och åkerarealen som används ligger på strax under 8% av den totala åkerarealen, av detta används nära 80% till djurfoder. Påståendet att hälften av USAs åkerareal används till etanoltillverkning blir således fullkomligt befängt och ett tecken på att artikelförfattaren inte är det minsta påläst i ämnet.
Dessutom så är det bara stärkelsen i majsen man är ute efter vid etanoltillverkning. Kor kan inte tillgodogöra sig stärkelse i någon större utsträckning utan den går i stort sett helt till spillo. Om man istället först utvann stärkelsen ur majsen till etanoltillverkningoch sen använde det som blev kvar till djurfoder skulle energi-miljö och ekonomivinsten bli mångdubbel.
Vidare så kan du i dag använda upp till 50% etanol i din vanliga bensindrivna bil utan att den tar någon som helst skada, tvärtom mot vad oljebolagen försöker få oss att tro. Det blir billigare och mycket bättre för miljön.
Givetvis ska vi i Sverige inte importera etanol från Brasilien utan tillverka vår egen. Vi har lång erfarenhet av sprittillverkning och utomordentliga växter lämpade för detta, tex sockerbetor. Det bästa med etanol, förutom miljövinsten, är att det kan göras lokalt och småskaligt. På så vis stannar pengarna kvar lokalt istället för att hamna i olje- och energibolagens profithungriga fickor.
Det är mycket som är myter kring energipolitiken, och inte gör jag anspråk på att min artikel
skulle vara fri från felaktigheter.
Men David Pimentels utredning har jag läst igenom och den är inte grundlös, han har ju som jag skrev också sällskap av sju av tio utredningar som gjorts i USA fastän han skiljer sig från övriga därigenom, som jag tror och ska försöka bevisa, kommit närmast sanningen, för det är just sanningen som måste gälla inte beställda rapporter för eget intresse.
Du säger: att användandet av etanolen inte skulle ge någon miljövinst är en av myterna.
All påverkan av miljön vid tillverkningen måste vi räkna med. Om vi lämnar USA och tänker på oss själva i Sverige som just vi har ansvar för och måste kunna se våra barn och barnbarn i ögonen för. Jag bor i Norrköpings kommun nära agroetanols anläggning.
Att odla hela Östergötlands och Södermanlands brödsädsareal kräver stor insats först av maskiner som måste tillverkas från det råmaterial som ska bearbetas innan en traktor eller tröska står färdig det är en jättestor maskinpark som tas i anspråk, men det kanske hör till det som inte ska räknas!
Men vad vi inte kommer ifrån så är det spannmålsodlingens påverkan på miljön och den blir större vid intensivare odling. Lantmännen har byggt sina kalkyler på högre skördar
utan hänsyn till andra miljöeffekter som kemiintensiv odling innebär.
Intensiv svensk veteodling innebär utsläpp av klimat gaser, mest lustgas vid tillverkning av konstgödsel och den lustgas som lämnar marken vid hög kvävegödsling, 2000 kg CO2 ha, det kanske också är sådant som inte ska räknas!
Ytterligare höjda skördar med hjälp av mer fossilenergi är ingen framkomlig väg för lantbruket och miljön för framtiden.
Oljan tar slut så att vi inte kan odla vete, till etanol, med de metoder som är så fossilberoende som lantbruket är nu. C:a 300 l diesel per ha.
Det måste bli ett lantbruk i harmoni med naturen, alltså ekologiskt,
Men med sänkta skördar som det då blir så finns inget över för energi.
1000gr CO2 ekvivalenter utsläpp per l etanol innebär för en bil som drar 9 l etanol per 10 mil, som är den av regeringen satta högsta förbrukning som en etanol bil får ha för att klassas som miljöbil att den redan vid odlingen släpper ut 90gr/km, och vid körningen endast 10% mindre utsläpp än för en motsvarande bensinbil. Det är sådant som måste räknas in i kalkylen! Jag undrar hur Pål Börjeson kommer till 80% miljönytta?
Det blir ju foder sa du ja visst drank med 90 % vatten som ska torkas ner till 12% , för en lantbrukare är det väldigt dyrt att torka ned säd 10 %, men regeringen har ju beslutat att den energi som har biologiskt ursprung ska inte naturen räkna med. Om grot (grenar o toppar) får ligga kvar i skogen så tar det ca. 20 år innan det förmultnat så att kolet avges som CO2, eldas det så påskyndas växthuseffekten snabbt. Det samma gäller vete om det konsumeras av människor eller djur så tar det väldigt många år innan merparten av CO2 avges men efter rötningsprocessen avges det omedelbart när etanolen förbrännes. Alltså påskyndar etanolen växthuseffekten.
Per-Gunnar Gunnarsson